Därför slöjd

På denna sida samlar vi serien 10 starka anledningar till DÄRFÖR SLÖJD! Vi vill med serien, inspirera, motivera och berätta om skolslöjdens värde och vikt.

BOKA FORTBILDNING

Arbeta kollegialt med Därför Slöjd!

Detta är ett diskussionsunderlag för pedagoger i grundskolan. En möjlighet för ditt kollegium att samlas och arbeta med skolutveckling, höja måluppfyllelsen och stärka inkluderingen, genom slöjdens praktik som utgångspunkt.

BÖRJA HÄR!

Välkommen till Därför Slöjd diskussionsunderlag!

Introduktion

Därför slöjd – består av tio argument för slöjd i grundskolan. (Argumenten publiceras, ett i månaden, till och med juni 2024.) Här nedan finns en struktur som kan användas i ett utvecklingsarbete av verksamheten och för utformandet av arbetsområden. Materialet går att använda gratis!

Upplägg

Välj ett av de tio Därför Slöjd – argumenten.

Kom samman i grupper om max åtta deltagare, fyra till fem deltagare rekommenderas. Utse en tidtagare och en sekreterare. Skapa en tidsplan utifrån den tid ni har till ert förfogande. En ungefärlig tid för momenten är utskriven.

Läs argument som ni valt enskilt. Vi rekommenderar att alla i den mindre gruppen läser samma argument. (5 minuter.)
Fundera enskilt över följande två frågor. Gör gärna stödanteckningar.

Hur relaterar du till argumentet? Känner du igen det från ditt yrkes- eller privatliv? Kan du ge ett eller flera exempel?
Hur skulle du kunna utforma en undervisingen som förstärker praktiken som exemplifieras i argumentet? Vilket arbetsområde eller projekt och vilken arbetsform skulle kunna användas? Tänk gärna ämnesöverskridande och ge exempel på andra ämnen att samarbeta med. Idéskapa gärna som en tankekarta för att underlätta. (10 minuter)

Ventilera svaren i par eller tre-par. (5 minuter x 2)
Gör en delningsrunda i gruppen, låt varje par/tre-par dela sina tankar. (2 minuter x antal deltagare)
Om gruppen består av flera mindre grupper så kom gärna samman och delge i den större gruppen.
Möts i par igen och dela vad ni fann inspirerade av det som kommit upp. (5 minuter)

Planera gärna in tid för ett uppföljande tillfälle där ni kan planera ett gemensamt arbetsområde.

Om inspiration och tid finns så gör samma sak med ytterligare ett argument för Därför Slöjd.

Tips! Slöjd i grundskolan ger utbildningar i tematisk arbete för grundskolan. Välkomna att kontakta oss för mer information.

Kontakt: Maila annastina.orn@gmail.com

Detta material är skyddat av upphovsrättslagen och får ej laddas ner eller kopieras.

INLÄGGEN NEDAN GÅR ATT LÄSA I SIN HELHET PÅ EN DATOR ELLER GENOM ATT TRYCKA PÅ ”TILL INLÄGGET”, ETT URVAL AV TEXT SYNS PÅ EN TELEFON OCH SURFPLATTA.

DÄRFÖR SLÖJD #1 - Slöjd underlättar inlärning

»Helt forenklet sagt, så skal man gribe noget, før man kan begribe det,« säger Kjeld Fredens, läkare och hjärnforskare.

Händer som är aktiva stimulerar hjärnan, vårt kreativa tänkande och vårt välbefinnande. Händer som används till praktiska utföranden, speciellt avancerade finmotoriska som slöjdande bjuder, bidrar till att bibehålla och förstärka de synaptiska nätverken i hjärnan. Vilka är viktiga för våra intellektuella funktioner och påverkar inlärning och minne. Om detta skriver handkirurgen och forskaren Göran Lundborg.

Hur hjärnan fungerar ger oss argument för att låta praktiska aktiviteter och fysisk rörelse influera alla ämnen. För den elev som har svårt att sitta stilla, för att kroppen är sprudlande av energi, skulle vi kunna ge möjlighet till rörelse och skapande. Vilket som Kjeld Fredens argumenterar kan leda till förbättrad inlärning för våra elever.

Vi känner nu till handens betydelse för hjärnans utveckling. Vad händer om vi minskar händernas och kroppens rörelser i skolan? Vad tänker du?

DÄRFÖR SLÖJD #2 - Slöjd utvecklar metakognition

“Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.”
[Från 2.7 Bedömning och betyg, LGR 22]

Att stärka elevens förmåga till metakognition är ett sätt att stärka undervisning och lärande!

Metakogningnin – förmågan att tänka om vårt tänkande. Kan förstå som ett ovanifrånperspektiv, en överblick över våra tankar. När vi har metakognition är vi medvetna och kan reflektera över vårt tänkande, beteende och handlande. I Slöjden, med sin praktik, överväganden och reflektion över processen utvecklas eleven både som skapare och som person.

Metakognition är en viktigt förmåga i dagens effektivsamhälle, där det är lätt att tappa uppfattningen om vad som är sant och vad som har långsiktigt värde.

DÄRFÖR SLÖJD #3 - Teori förstås genom slöjdande

Teorikunskaper förstås genom praktiskt utförande och blir till färdighet och förtrogenhet genom slöjdande. Genom att formge och framställa föremål, använda hantverkstekniker och slöjda i olika material använder och fördjupar eleven förståelsen för det eleven lärt sig teoretiskt i andra ämnen i skolan.

Kunskap behöver praktiseras och upprepas för att erövras. I slöjden blir abstrakta problem förtydligade, Flera sinnen aktiveras genom lärande i slöjd.

En meter är inte enbart en en term och kognitiv förståelse, utan en kroppslig upplevelse i relation till rummet och andra föremål. Eleven ges en utvidgad möjlighet att ta till sig kunskapen. Slöjden tar “bildstödet” till en ny nivå!

För att återberätta vad hjärnforskaren Kjeld Fredens menat. »Vi förstår först det geometriska begreppet “cirkel” efter att ha stiftat bekantskap med flera cirklar i verkligheten. Lagat ett cykeldäck eller dragit fingret i hålet av en vaniljmunk.«

I slöjden lär eleven även att pröva sig fram för att se vad som är sant och vad som fungerar. Eleven utvecklar då även den reflekterande förmågan. Viktigt utifrån ett hållbarhetsperspektiv och Agenda 2030.

DÄRFÖR SLÖJD #4 - Slöjd övar förmågan till problemlösning

”Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla idéer samt överväga olika lösningar och tillvägagångssätt i slöjdarbetet.” – Ur kursplanens syftestext för Slöjd, LGR 22.

Jag och min slöjdlärarkollega går förbi ett gäng elever, som just gått ut mellanstadiet. Eleverna utropar »PROBLEMLÖSNING« när de ser min kollega. Min kollega svarar med »Det vi gör i slöjden, rätt!«

Det var deras grej. Min kollega menar att utifrån perspektivet att slöjd är problemlösning kan praktiken och viktiga samtal växa.

I slöjden finns det inte en rätt väg och en rätt lösning. Den erfarna slöjdläraren ställer frågor och inspirerar eleven till eget tänkande, till att överväga olika lösningar och tillvägagångssätt. Framför det reproducerande. Eleven får pröva sina idéer, göra val och prioriteringar. Det kan till exempel handla om val av material, verktyg, eller konstruktionssätt.

Kreativt, som i slöjden, är det samma som skaparkraft, skaparförmåga, idérikedom, uppfinningsförmåga, fantasi, påhittighet och inspiration. En speciell form av problemlösning. Att reflekterar över sitt eget vetande och hittar nya arbetssätt som inte tidigare prövats, skiljer sig åt från traditionell problemlösning där man använder kända och beprövade metoder menar filosofen och professorn Nils-Erik Sahlin.

Att skaffa sig ny kunskap och göra kreativa lösningar kräver att man reflekterar över vad man kan och inte kan. I slöjd handlar problemlösning ofta om att förstå sammanhang. Slöjdundervisningen har därigenom tydliga kopplingar till en hållbar utveckling.

I alla yrken ställs vi inför frågor som kräver problemlösning. Alla behöver en handlingsberedskap i sitt dagliga liv. Det går att utveckla i slöjden.

DÄRFÖR SLÖJD 5 - Att arbeta med slöjdverktyg är språkutvecklande

Hur medveten är skolan om vilka vägar som eleven kan gå för att underlätta och stärka sin språkliga förmåga?

I slöjd övar eleven språkutveckling när instruktioner läses och följs, när material- och verktygsval motiveras utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Begreppsförståelse och breddandet av ordförrådet underlättas genom slöjdpraktiken. Aktuell forskning visar att det finns ytterligare aspekter av språkutveckling genom slöjdande.

Verktygsanvändning är ett kännetecken för mänsklig evolution, liksom språkanvändning.

Utöver det sensomotoriska som krävs för att använda verktyg, som i sig är avancerat, påverkar verktygsanvändning kognition från ett annat perspektiv. Verktygsanvändning kräver att ett externt objekt integreras i utförandet. Inbäddade strukturer finns också i språket. Ett exempel: ”Slöjdläraren, som matematikern beundrar, stickar räta maskor.”

I tankegångar som dessa startade forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, i samarbete med Lyon Neuroscience Research Center, Inserm, och Lyons universitet i Frankrike en studie.

Studien bestod av motoriska och språkliga övningar. Under den motoriska övningen skulle deltagarna placera ut små träpinnar i oregelbundet placerade hål med hjälp av en 30 cm lång tång. De språkliga övningarna gick ut på att besvara grammatiskt komplexa påståenden. Deltagarna var uppdelade i tre grupper med 26 personer i varje grupp, där två av grupperna var kontrollgrupper. Under alla moment mättes deltagarnas hjärnaktivitet med MR-kamera.

Forskarna fann att det finns ett samband mellan den finmotoriska förmågan att hantera verktyg och förmågan att förstå komplex meningsbyggnad. Deltagarna som gjorde de finmotoriska övningarna med tång lyckades allt bättre med den svåra grammatiken. Medan kontrollgrupperna inte förbättrade sina resultat i de språkliga momenten. Resultaten visade även att övningarna i grammatisk förståelse även förbättrade den motoriska användningen av verktyget.

Publikation: ”Tool use and language share syntactic processes and neural patterns in the basal ganglia”. Simon Thibault, Raphaël Py, Angelo Mattia Gervasi, Romeo Salemme, Eric Koun, Martin Lövden, Véronique Boulenger, Alice C. Roy, Claudio Brozzoli. Science, 12 november 2021, doi: 10.1126/science.abe0874.

DÄRFÖR SLÖJD #6 - Slöjd ökar välmåendet

Efter att första därför slöjd publicerats fick jag önskemål från läsare som ville att jag skulle lyfta slöjdens vikt för välmående och hälsa!

Tack vare Er entusiasm är vi nu framme vid Därför slöjd #6 – Slöjd ökar välmåendet!

Läroplanen lyfter vikten av att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling.

”Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.” Och vidare: “De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. … Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.” Ur LGR 22 , del 1.

Slöjdandets positiva effekter för en harmonisk utveckling, mental och fysisk välmående är flera. Vi listar några exempel.

Att arbeta med slöjd;
– och precisionsjobb kräver fokus och koncentration, ger övning åt tålamod och ökar på så vis elevens förmåga att hitta arbetsro, även i andra skolämnen.
– förbättrar motoriken och ökar kroppskännedom. Att känna sin kropp är ett steg till att förstå vad som är bra för kroppen.
och att röra kroppen förbättras den mentala hälsan.
– ger möjlighet för eleven att bearbeta tankar.
bidrar till ökad självkänsla och tilltro till den egna förmågan, genom tillfredsställelsen över att tillverka eller laga saker, att se konkreta och meningsfulla resultat skapas.
– är nedstressande, bland annat genom att vissa slöjdande aktiviteter, som stickning, aktiverar kroppens egna avslappningsmekanismer och sänker bland annat blodtrycket.
– hjälper en upplevelse av “flow”, då höger hjärnhalva aktiveras.
– kan göra så att “må gott-hormonet, dopamin” utsöndras.

Fyll gärna på listan i kommentarsfältet❣️

Ett citat från Louise Bont målar upp en bild som kan inspirera oss.

»Det här med stickning vurmar jag för. Bra på många sätt – terapi, man stressar av, blandar färger, båda hjärnhalvorna hålls igång – en avig, en rät, ta ihop, man formar mönster och så vidare – händerna hålls aktiva, man mår bättre – och som grädde på moset stimuleras fantasin av våra kreativa händer.

Jag brukar tänka så många kreativa tankar, idéer och drömmar och kärlek för den delen som vävts in i dukar och trasmattor, som stickats in i koftor och raggsockor, broderats in i dukar”
– Louise Bont

Citatet publicerades ursprungligen på Helena Hansens sida Kommunikationsnyckeln 20170110.

En ny forskningsstudie som undersöker om hemslöjd och handarbete kan påverka hälsa och välbefinnande är påbörjad vid Lunds universitet.

DÄRFÖR SLÖJD #7 - Slöjd ger livsviktig kunskap

“Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Ur del 1, Lgr 22.

I slöjden får eleven möjlighet att lära sig om den direkta miljön i slöjdsalen. Hur hen kan bidra till en säker och trygg arbetsmiljö, vikten av och kunskap om en god ergonomi vid arbetsplatsen. Samtidigt lär sig eleven om hur det går att bidra till ett hållbart samhälle.

Lugn och arbetsro är viktigt i alla ämnen, i slöjden är förmågan betygsgrundande.

“Eleverna ska även ges möjligheter att utveckla kunskaper om arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor i samband med slöjdarbete.”
Ur ämnets syftesbeskrivning, kursplan för slöjd, Lgr 22.

Slöjd ger kunskap som vi behöver för att leva och överleva. I slöjden lär sig eleven om materialens ursprung och hur man gör motiverade val. En gedigen grundkunskap krävs för att förstå miljökonsekvenser och för att kunna finna lösningar, att kunna se och förstå att sättet vi konsumerar påverkar miljön.

I slöjden lär sig eleven att själv både tillverka, laga och vårda sina saker. Att kunna slöjda ger möjligheter till att göra hållbara val. Att veta hur saker är gjorda och vad som kan tänkas hålla över tid ger även ekonomisk hållbarhet.

Slöjden erbjuder även ett utrymme där frågor om kultur och identitet kopplas samman med hållbarhet. Modeindustrin är en stor miljöbov att befria sig ifrån, genom förmågan att genomskåda trender.

Att öva att lösa problem som dyker upp längs vägen, skapar en flexibilitet i sinnet, vi känner den bland annat som tålamod. Även det en livsviktig förmåga.

Att arbeta med material kan väcka minnen. Ta oss till skogen eller möten med djuren, minnas klätterträd och utflykter. Kontakt med material och natur ger en respekt för allt levande, blir verklig och kan motivera vidare till en hållbar livsstil.

DÄRFÖR SLÖJD #8 - Slöjd utvecklar kreativitet

“Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Vidare.. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.” Ur Skolans uppdrag, del 1, Lgr 22.

Behov och utrymme för att använda sin egen kreativitet har minskat i vardagens göromål. i takt med tekniska lösningar och AIs framväxt. Även om behovet av kreativa människor, som kan erbjuda det genuina och unika därmed också växer. Då AI bara erbjuder repliker.

Min morfars egentillverkade lärobok där hela Sverige presenterades, allt från stolpdiagram över våra högsta platser, i form av illustrerade berg, till faktatexter i en mycket vacker skrivstil.

En stor del av skoltiden idag arbetar eleven med penna och papper eller i dataprogram. Här har slöjden och den praktiskt estetiska verksamheten ett behov av att fylla.

Forskaren Susan Greenfield skriver om vikten av att vara och verka i den tredimensionella verkligheten, för att balansera upp den plana ytans konsekvenser på vårt varseblivande. Källa; Tidskriften Balder nr. 1. 2016

I slöjden arbetar eleven i en skapande process, med både det fin- och grovmotoriska, och utvecklar sitt mod att våga pröva, såväl som sitt kunnande i olika göromål. Eleven får möjlighet att bemästra ett hantverk, att uppleva flow och meditativt skapande. Saker som forskning visar gynnar den kreativa förmågan.

“Kreativitet och skaparlust växer när handen och huvudet erbjuds möjlighet att slöjda och utmanas.” Skriver Malin Vessby, hemslöjden nr. 2, 2024

Avslutningsvis ett aktuellt citat från DN Kultur 7/4 2024. “Kunskap och bildning är möjligen ingen mirakelkur för att göra människan god, menar Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm – men konst och kultur kan öppna dörrar till platser och människor vi inte visste fanns.”

DÄRFÖR SLÖJD #9 - Slöjd utvecklar förmågan att arbeta med en process.

Processkompetens är viktig och eftertraktad, något både en arbetsgivare och en entreprenör behöver. I slöjden får eleven erfarenhet och övning i att finna lösningar, att ta initiativ, att omsätta idéer i handling, att sätta upp mål, hantera och lösa problem som uppstår under arbetets gång, att samarbeta med andra och ta eget ansvar för att genomföra och slutföra arbetet.

Eleven övas även i att se sambandet mellan materialens kvalitet, estetik, hållbarhet och hur man gör medvetna val. Samt att reflektera över etiska värden. Genom processarbetet ges eleven även förmåga till överblick, att kunna se helhetsperspektiv och reflektera.

“En entreprenör som tillverkar en produkt i stora upplagor har också ett ansvar för hur produkten påverkar miljön och de konsekvenser som dess livscykel och användning får. Även som konsumenter har vi ansvar. I slöjden övar du konsekvensanalys.” Citat är hämtat från NE-slöjd åk 7-9.

Slöjd stärker kommande generationers förmåga att hantera nya utmaningar och främjar färdigheter som dagens och framtidens samhälle behöver! Att få uppleva att ett alster blir till, känna stolthet och se ett resultat motiverar och ger mod till att gå in i framtida nya processer. Slöjden kan väcka nyfikenhet på världen och människors behov.

DÄRFÖR SLÖJD #10 - Skolslöjden vårt arv

Skolslöjden, en kunskapsbärare som har utvecklats under tvåhundra år. Ett arv att förvalta och fortsätta att utveckla, för en god framtid!

Slöjden har bevarat hantverkskunskap på ett klokt vis; hos folket! Och på så vis skapat en grund för vårt utvecklade samhälle. Olikt de flesta andra länder.

Kanske har vi tagit för givet att kirurgen syr stygn som hjälper såret att läka fint och att tandläkaren lagar våra tänder korrekt, att arkitektstudenten redan har en god grund att bygga vidare på. De har alla fått öva finmotorik, genom hela skoltiden, i flera generationer. Vad sker om mer slöjdtid försvinner? Har vi tagit vårt unika slöjdarv för givet. Låt oss värna om vår tradition av skolslöjd!

Avslutningsvis i denna serie om tio starka argument för slöjd, två citat från tidigare läroplaner!

“Undervisning i slöjd för gossar i folkskolan har till uppgift att, på samma gång den bibringar lärjungarna förmåga att självständigt förfärdiga enkla föremål av olika material, hos dem utbilda god smak, praktiskt omdöme och allmän händighet samt därmed hos dem väcka aktning och håg för kroppsligt arbete.” Hämtat ur Undervisningsplan för slöjd 1919.

“Undervisningen i slöjd skall främja elevernas allsidiga utveckling genom att uppöva deras förmåga att självständigt planera och genomföra ett manuellt arbete och genom att i skapande verksamhet utveckla deras estetisk- praktiska anlag och uttrycksmöjligheter. Den skall bidra till estetisk fostran och konsumentfostran genom att utveckla elevernas känsla för form, färg och kvalitet samt genom att förmedla kännedom om materialens egenskaper och ekonomiska värde. Undervisningen bör vidare söka vidga deras känsla för en personligt präglad hemkultur och för utvecklingen av våra stil- och formtraditioner i bruksting och konsthantverk.” Målformuleringen för slöjd i 1969 års läroplan.

FÅ SLÖJD I GRUNDSKOLANS MAILUTSKICK

För tematiska tips och ämnesövergripande lektionsupplägg, läromedel- och föreläsnings-erbjudanden, med mera slöjdnyttigt!