Därför slöjd

Efter att första därför slöjd publicerats fick jag önskemål från läsare som ville att jag skulle lyfta slöjdens vikt för välmående och hälsa!

Tack vare Er entusiasm är vi nu framme vid Därför slöjd #6 – Slöjd ökar välmåendet!

Läroplanen lyfter vikten av att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling.

”Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.” Och vidare: “De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. … Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.” Ur LGR 22 , del 1.

Slöjdandets positiva effekter för en harmonisk utveckling, mental och fysisk välmående är flera. Vi listar några exempel.

Att arbeta med slöjd;
– och precisionsjobb kräver fokus och koncentration, ger övning åt tålamod och ökar på så vis elevens förmåga att hitta arbetsro, även i andra skolämnen.
– förbättrar motoriken och ökar kroppskännedom. Att känna sin kropp är ett steg till att förstå vad som är bra för kroppen.
och att röra kroppen förbättras den mentala hälsan.
– ger möjlighet för eleven att bearbeta tankar.
bidrar till ökad självkänsla och tilltro till den egna förmågan, genom tillfredsställelsen över att tillverka eller laga saker, att se konkreta och meningsfulla resultat skapas.
– är nedstressande, bland annat genom att vissa slöjdande aktiviteter, som stickning, aktiverar kroppens egna avslappningsmekanismer och sänker bland annat blodtrycket.
– hjälper en upplevelse av “flow”, då höger hjärnhalva aktiveras.
– kan göra så att “må gott-hormonet, dopamin” utsöndras.

Ett citat från Louise Bont målar upp en bild som kan inspirera oss.

»Det här med stickning vurmar jag för. Bra på många sätt – terapi, man stressar av, blandar färger, båda hjärnhalvorna hålls igång – en avig, en rät, ta ihop, man formar mönster och så vidare – händerna hålls aktiva, man mår bättre – och som grädde på moset stimuleras fantasin av våra kreativa händer.

Jag brukar tänka så många kreativa tankar, idéer och drömmar och kärlek för den delen som vävts in i dukar och trasmattor, som stickats in i koftor och raggsockor, broderats in i dukar”
– Louise Bont

Citatet publicerades ursprungligen på Helena Hansens sida Kommunikationsnyckeln 20170110.

En ny forskningsstudie som undersöker om hemslöjd och handarbete kan påverka hälsa och välbefinnande är påbörjad vid Lunds universitet.

“Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Vidare.. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.” Ur Skolans uppdrag, del 1, Lgr 22.

Behov och utrymme för att använda sin egen kreativitet har minskat i vardagens göromål. i takt med tekniska lösningar och AIs framväxt. Även om behovet av kreativa människor, som kan erbjuda det genuina och unika därmed också växer. Då AI bara erbjuder repliker.

Min morfars egentillverkade lärobok där hela Sverige presenterades, allt från stolpdiagram över våra högsta platser, i form av illustrerade berg, till faktatexter i en mycket vacker skrivstil.

En stor del av skoltiden idag arbetar eleven med penna och papper eller i dataprogram. Här har slöjden och den praktiskt estetiska verksamheten ett behov av att fylla.

Forskaren Susan Greenfield skriver om vikten av att vara och verka i den tredimensionella verkligheten, för att balansera upp den plana ytans konsekvenser på vårt varseblivande. Källa; Tidskriften Balder nr. 1. 2016

I slöjden arbetar eleven i en skapande process, med både det fin- och grovmotoriska, och utvecklar sitt mod att våga pröva, såväl som sitt kunnande i olika göromål. Eleven får möjlighet att bemästra ett hantverk, att uppleva flow och meditativt skapande. Saker som forskning visar gynnar den kreativa förmågan.

“Kreativitet och skaparlust växer när handen och huvudet erbjuds möjlighet att slöjda och utmanas.” Skriver Malin Vessby, hemslöjden nr. 2, 2024

Avslutningsvis ett aktuellt citat från DN Kultur 7/4 2024. “Kunskap och bildning är möjligen ingen mirakelkur för att göra människan god, menar Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm – men konst och kultur kan öppna dörrar till platser och människor vi inte visste fanns.”